Först hände ingenting i en halvtimme, sen kom plötsligt ett gäng fluorescerande cyklister instormande och beställde kaffe och saft och en sån och en sån och en sån och två såna. Påtår ingår som bekant, men på något sätt ställde vi till det med bryggarna och plötsligt stod vi där utan kaffe. Rådvilla och tröstlösa tänkte vi att Schuckerts sista stund var kommen, ty ett kafé utan kaffe är som kärlek utan kyssar, och kärlek utan kyssar är väl ingen kärlek alls.
Men! Som av en ödets nyck hade tidigare samma dag en presskanna införskaffats till Schuckert, och i en hastighet endast överträffad av fantomen (när fantomen rör sig står blixten stilla) förfärdigade vi en kanna och kunde andas ut. Gästerna hade fått påfyllning, Schuckert var ännu ett kafé. Nu alltså med både press och brygg. Press med understöd som vi lite skämtsamt brukar säga.
Dessutom! I tisdags fick vi en leksaksdonation, och i går kördes bland annat en ambulans fram och tillbaka, fram och tillbaka över kafégolvet.
Melodikrysset i morgon då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar